Om lagstiftningen

EU-dokument nummer: COM (2026) 380

Beskrivning

Implementeringsrådet föreslår att regeringen uppmärksammar följande
medskick i ståndpunkter och diskussioner om meddelandet:

  • EU-kommissionens ambition enligt meddelandet, att EU:s lagstiftning
    ska bli tydligare, enklare och effektivare, bygga på solida bevis och vara
    bättre anpassad till medborgarnas och företagens behov är mycket
    välkommen.
  • I all regelgivning bör dock den första frågan vara huruvida regler behövs
    överhuvudtaget. Andra åtgärder kan vara minst lika ändamålsenliga.
    Denna utgångspunkt saknas i meddelandet.
  • Ett tydligare fokus efterlyses på att undvika omotiverade och kostsamma
    administrativa bördor för företagen och på att tillämpa principen ”think
    small first”.
  • Det är viktigt att genomförandeakter och delegerade akter begränsas till
    att reglera icke-väsentliga delar av en rättsakt, exempelvis tekniska
    detaljer, inte frågor av politisk natur.
  • EU:s lagstiftning bör undvika detaljreglering och istället begränsa sig till
    att lägga fast de väsentliga kraven.
  • Föreslagen användning av s.k. sunset clauses är positiv under
    förutsättning att de har uppföljning och utvärdering i fokus.
  • Bättre samstämmighet (coherence) mellan regelverk och färre
    överlappningar är av stor vikt. Denna ambition bör också gälla för
    inrapportering till olika databaser eller andra dokumentationskrav.
  • Rådet stödjer fullt ut behovet av realistiska ikraftträdande- och
    övergångstider samt att dessa tar höjd för att delegerade akter och
    genomförande akter behöver hinna tas fram och träda i kraft.
  • EU-rättsakter bör börja utformas även med tanke på hur företagen med
    hjälp av IT inkl. AI på ett effektivt sätt kan uppfylla krav på rapportering,
    registrering i databaser etc.
  • Kommissionens arbete med konsekvensanalyser behöver förbättras och
    förstärkas. Det finns en risk att RSB får en försvagad roll om alltför
    många initiativ klassas som ”targeted initatives”. RSB:s roll bör snarare
    stärkas och utvecklas som garant för konsekvensanalysernas kvalité.
  • Kommissionen behöver använda tydliga kriterier för att identifiera de
    situationer som kräver akut respons i form av lagstiftning, så att
    överanvändning av sådan påskyndad lagstiftning undviks.
  • Konsekvensanalyserna från kommissionen måste vara uppdaterade
    utifrån ändringar i sent skede i kommissionens interna arbete.
  • Vägledningen och verktygslådan för bättre lagstiftning behöver ses över.
    De är i nuläget för omfångsrika och svåröverskådliga och skulle behöva
    bli föremål för strömlinjeformning och förenkling.
  • Korta inte tidsfristerna för samråd. De behövs om bl.a. små företag ska
    hinna engagera sig.
  • Rådet instämmer i att konsekvensanalyserna behöver revideras löpande
    utifrån de ändringar som sker under en förhandlings gång och stödjer
    kommissionens strävan att utveckla samarbetet med Ministerrådet och
    Europaparlamentet i denna riktning.
  • Kontinuerliga översyner av befintlig lagstiftning behövs och rådet
    efterlyser ett nästa steg, hur kommissionen avser att gå vidare utöver
    redan aviserade översyner. Undvik dock för täta översyner av samma
    regelområde, särskilt om tidigare översyner inte ens hunnit träda i kraft
    innan nästa översyn annonseras. Att ta bort inaktuell lagstiftning bör
    vara en av åtgärderna som övervägs vid översynerna.
  • Rådet stöder förslaget till Simplification Platform men efterlyser ett
    tydligt mandat med fokus på minskade regelbördor för företagen och
    främjandet av Europas konkurrenskraft.
  • Rådet stödjer att kommissionen har en aktiv roll i att övervaka och stötta
    medlemsstaternas genomförande av EU-rätten. Det är viktigt att denna
    roll tar sikte på hela regelgivnings- och tillämpningskedjan ner på lokal
    nivå.