Vårt arbete
Den 23 maj 2024 fattade regeringen beslut om att tillsätta ett implementeringsråd för genomförande av EU-rättsakter med konsekvenser för företag i Sverige.
Implementeringsrådet har i uppdrag att bistå regeringen i arbetet med att stärka svenska företags konkurrenskraft genom att undvika implementering över miniminivån och motverka omotiverade regelbördor samt minska administrativa kostnader och andra fullgörandekostnader vid genomförande av EU:s regelverk i svensk rätt. Implementeringsrådet ska lämna underlag och rekommendationer till regeringen om EU-rättsakter som ännu inte är genomförda i svensk rätt. Arbetet ska utgå ifrån ett företagsperspektiv.
Uppdraget innebär att Implementeringsrådet ska:
- bevaka EU-kommissionens initiativ till ny eller ändrad lagstiftning,
- identifiera kommande EU-rättsakter med stor påverkan på företagens regelbörda, kostnader, konkurrenskraft och tillväxt,
- prioritera vilka kommande EU-rättsakter som ska analyseras,
- ta fram underlag med analyser av kommande EU-rättsakter som regeringen bör uppmärksammas på,
- lämna underlag med analyser i ett så tidigt skede som möjligt,
- lämna rekommendationer om genomförande för de EU-rättsakter som rådet prioriterat.
Rådet kommer löpande att överlämna underlag med analyser som utgör bidrag till svensk ståndpunkt i förhandlingar eller rekommendationer om fortsatt implementering. Dessa underlag publiceras på denna webbplats.
Redovisning
Implementeringsrådets arbete sträcker sig till den 31 december 2027. Den första delredovisningen lämnades till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) den 28 februari 2025. Nästa delredovisning ska ske den 28 februari 2026 och slutredovisning senast den 31 december 2027.
Lagstiftningsprocessen
Var kommer Implementeringsrådet in i arbetet med EU-rättsakter?
Översikt över lagstiftningsprocessen
Implementeringsrådets uppgift är att lämna underlag och rekommendationer till regeringen om EU-rättsakter som ännu inte är genomförda i svensk rätt. Uppdraget innebär därmed att arbetet ligger tidigt i lagstiftningsprocessen. Det illustreras av de gula boxarna i nedanstående bild.
Bilden visar en förenklad översikt över lagstiftningsprocessen från initiativ till nya regler inom EU till tillämpningen i Sverige.
Faserna innan en implementering påbörjas i Sverige innefattar att initiativ till nya regler tas inom EU och att EU-kommissionen samråder och inhämtar synpunkter samt lägger fram sitt förslag. Därefter sker förhandlingar mellan ministerrådet och EU-parlamentet. Implementeringsrådet prioriterar vilka EU-rättsakter man arbetar med och lämnar underlag med analyser under dessa faser.
När en EU-rättsakt är beslutad och publicerad kan Implementeringsrådet inom fyra veckor lämna en rekommendation om den fortsatta implementeringen i Sverige.
I den fortsatta lagstiftningskedjan arbetar två andra råd, Regelrådet och Förenklingsrådet vilket beskrivs nedan.
Tre olika råd i lagstiftningens olika faser
Regeringen har tillsatt tre råd med uppgifter i olika delar av lagstiftningskedjan. Två av dessa är särskilda beslutsorgan inom Tillväxtverket. Regelrådet som inrättades år 2008 och Förenklingsrådet som inrättades 2024. Det tredje rådet är Implementeringsrådet som är statlig kommitté som inrättades 2024. Dessa tre råd har uppgifter i olika delar av lagstiftningskedjan.
Implementeringsrådets uppgift är att lämna underlag och rekommendationer om EU-rättsakter som ännu inte är genomförda i svensk rätt. Rådet arbetar därför i ett tidigt skede i lagstiftningskedjan. Från det att initiativ tas till nya EU-regler till dess att ett förslag är färdigförhandlat, beslutat och publicerat i EU:s officiella tidning.
Regelrådets uppgift är att granska konsekvensutredningar i författningsförslag från statliga utredningar och myndigheter under remisstiden och yttrar sig över om den uppfyller de krav som ställs enligt förordning (2024:183) om konsekvensutredningar. Regelrådet har även i uppgift att på begäran från departement bistå med att granska konsekvensutredningar av förslag från EU som bedöms ha stor påverkan på företag i Sverige. Rådets arbete ligger därmed både i ett tidigt skede när EU-kommissionen publicerat en konsekvensutredning samt inför beredningen av ett författningsförslag inom en myndighet eller i Regeringskansliet. Regelrådet
Förenklingsrådets uppgift är att lämna förslag till regeringen på förenklingsåtgärder som minskar företagens regelbörda och administrativa kostnader eller på annat sätt underlättar för företag att följa befintliga regelverk. Rådet ska alltså bland annat föreslå hur befintliga svenska regelverk kan förenklas.
Förenklingsrådet – Tillväxtverket
Nedanstående bild illustrerar var i lagstiftningskedjan de olika råden arbetar
Vår metod för beräkningar av regelkostnader
Uppdrag som genomförts av forskare vid Internationella Handelshögskolan innebär att vi i analyser av effekter kan göra uppskattningar av påverkan på ekonomisk tillväxt baserat på tillväxtredovisning som utgår från beräkningar av tillväxtmodell för svensk industrin på SNI2- och SNI5-nivå. Utifrån denna databas har vi tillsammans med högskolan och Tillväxtverket utvecklat en beräkningsmetodik för regelkostnader för företag, inte bara sett till administrativa kostnader som är praxis idag men även påverkan på aggregerad nivå som BNP/förädlingsvärde. Uppdraget till Internationella Handelshögskolan i Jönköping har resulterat i två rapporter, se längre ned på denna sida.
Vi kan på SNI2-nivå beräkna påverkan på förädlingsvärden, vilket i sin tur är starkt förknippat med företagens förmåga/kraft att konkurrera. Det senare kan ses som kopplat till svenska företags konkurrenskraft. Nationalekonomiskt går detta tillbaka till så kallad growth accounting-metodik och själva beräkningarna utgår från en makroekonomisk exogen tillväxtmodell. Tillvägagångssättet vid beräkning kan även införliva moment där värde erhålls även för den administrativa kostnaden (en förenklad standard cost-metodik).
Detaljerad beskrivning av metoden
Företagsdatabasen bygger på uttag från SCB:s FRIDA databas (Företagsregistret och individdatabas) inom ramen för MONA (Microdata ONline Access). I nuläget är det 2022 års data (i SNI2007-version, uppdatering till 2023 års data kommer ske under vår/sommar 2026). För varje näringsgren (SNI2/5) har vi data kring följande variabler: omsättning, förädlingsvärden, antalet anställda, antalet företag, lönesumma, export samt anläggningstillgångar. Vi har även information kring storleksfördelning inom varje SNI2/5 (solo, mikro, små, mellanstora, ”small mid-caps” och stora).
I databasen finns även följande två mått framräknade och det pågår ett utvecklingsarbete kring hur information från dem kan användas i vårt analysarbete samt i yttranden
- Hirshman-Herfindal Index (HHI):HHI är ett mått på marknadskoncentrationen. Den ger information kring den nationella konkurrensnivån och kan ge en signal huruvida vi har en nationell konkurrensdriven produktivitet.
- Balassa Index/Revealed Comparative Advantage (RCA): Detta index ger en signal om Sveriges komparativa fördelar.
Modellen bygger på en exogen tillväxtmodell (Solow-Swan). Vi utgår från en Cobb-Douglas produktionsfunktion där produktionsvolym (BNP, förädlingsvärde etc.) beror på kapital (K) och arbetskraft/tid (L). Skattningar görs av elasticiteterna för dessa två variabler.
Baserat på dessa skattade elasticiteterna så kan vi tillämpa vår utvecklade beräkningsprocedur. Utifrån en uppskattad förändring i arbetstid baserad på en reglering kan vi beräkna fram den totala tid som detta kommer resultera i för företag inom en SNI2-bransch (under antagandet att alla företag inom denna bransch erfar samma förändring av arbetstid). Här kan vi också, givet antagande om lönekostnad, beräkna administrativa kostnaden för given bransch (i linje med en förenklad standard cost). Därefter kan vi beräkna hur stor del av det totala värdet för arbetstid (L) som förändringen utgör. Utifrån skattning av elasticiteten för L givet aktuell SNI2-nivå kan vi också beräkna förändring sett till förädlingsvärde. Beräkningsmetodiken för förändring i K-variabeln är under utveckling.
Förädlingsvärdet ges av värdet av ett företags produktion minus värdet av insatsvarorna som använts i produktionsprocessen. Förädlingsvärdet är nära besläktat med vinstmarginalen. Genom vinstmarginal kan företag göra investeringar som behövs för att kunna förmå att konkurrera på olika marknader. Vår beräkning av påverkan på förädlingsvärde kan därav ses som att fånga upp vad påverkan är på svensk konkurrenskraft för aktuell bransch.
Konkurrenskraft är naturligtvis ett långt mer komplicerat ekonomisk begrepp med många olika påverkansfaktorer. Men med vår databas och beräkningsmodell kan vi förhållandevis enkelt och snabbt få fram beräkningar kring en påverkan som anknyter mot svensk konkurrenskraft. Kopplingen mellan vår beräkningsmodell och konkurrenskraftsbegreppet kommer utredas vidare under 2026.
Den 11 november 2025 publicerade Implementeringsrådet sina första beräkningar utifrån ovan nämnda databas och beräkningsmetod gällande ett underlag kring påverkan på svensk konkurrenskraft gällande svensk ståndpunkt inför EU-förhandling om revidering av avskogningsförordning, läs yttrande
Evidensbaserad analysmetod
Implementeringsrådets analysmetod är evidensbaserat i linje med European Commission (2023), Better Regulation Toolbox [länk: https://commission.europa.eu/document/download/9c8d2189-8abd-4f29-84e9-abc843cc68e0_en?filename=BR%20toolbox%20-%20December%202025.pdf ]. I detta dokument refererar man till evidens utifrån i huvudsak tre delar (s. 20): data (både kvantitativa data (statistik) och kvalitativa data (stakeholder)), utvärderingar samt grundat på vetenskap och expertis. I vår insamlingsfas inhämtar vi information och expertis från berörda näringslivsorganisationer, granskar tidigare utvärderingar samt, om lämpligt, utför beräkningar utifrån vår företagsdatabas kring regelpåverkan sett till administrativa och påverkan på aggregerad nivå kring förädlingsvärde/konkurrenskraft (den senare grundat i en exogen makroekonomisk tillväxtmodell). Vårt analysarbete är därefter grundat i gängse juridisk och nationalekonomisk analysmetodik.