Vårt arbete
Den 23 maj 2024 fattade regeringen beslut om att tillsätta ett implementeringsråd för genomförande av EU-rättsakter med konsekvenser för företag i Sverige.
Implementeringsrådet har i uppdrag att bistå regeringen i arbetet med att stärka svenska företags konkurrenskraft genom att undvika implementering över miniminivån och motverka omotiverade regelbördor samt minska administrativa kostnader och andra fullgörandekostnader vid genomförande av EU:s regelverk i svensk rätt. Implementeringsrådet ska lämna underlag och rekommendationer till regeringen om EU-rättsakter som ännu inte är genomförda i svensk rätt. Arbetet ska utgå ifrån ett företagsperspektiv.
Uppdraget innebär att Implementeringsrådet ska:
- bevaka EU-kommissionens initiativ till ny eller ändrad lagstiftning,
- identifiera kommande EU-rättsakter med stor påverkan på företagens regelbörda, kostnader, konkurrenskraft och tillväxt,
- prioritera vilka kommande EU-rättsakter som ska analyseras,
- ta fram underlag med analyser av kommande EU-rättsakter som regeringen bör uppmärksammas på,
- lämna underlag med analyser i ett så tidigt skede som möjligt,
- lämna rekommendationer om genomförande för de EU-rättsakter som rådet prioriterat.
Rådet kommer löpande att överlämna underlag med analyser som utgör bidrag till svensk ståndpunkt i förhandlingar eller rekommendationer om fortsatt implementering. Dessa underlag publiceras på denna webbplats.
Redovisning
Implementeringsrådets arbete sträcker sig till den 31 december 2027. Den första delredovisningen lämnades till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) den 28 februari 2025. Nästa delredovisning ska ske den 28 februari 2026 och slutredovisning senast den 31 december 2027.
Lagstiftningsprocessen
Var kommer Implementeringsrådet in i arbetet med EU-rättsakter?
Översikt över lagstiftningsprocessen
Implementeringsrådets uppgift är att lämna underlag och rekommendationer till regeringen om EU-rättsakter som ännu inte är genomförda i svensk rätt. Uppdraget innebär därmed att arbetet ligger tidigt i lagstiftningsprocessen. Det illustreras av de gula boxarna i nedanstående bild.
Bilden visar en förenklad översikt över lagstiftningsprocessen från initiativ till nya regler inom EU till tillämpningen i Sverige.
Faserna innan en implementering påbörjas i Sverige innefattar att initiativ till nya regler tas inom EU och att EU-kommissionen samråder och inhämtar synpunkter samt lägger fram sitt förslag. Därefter sker förhandlingar mellan ministerrådet och EU-parlamentet. Implementeringsrådet prioriterar vilka EU-rättsakter man arbetar med och lämnar underlag med analyser under dessa faser.
När en EU-rättsakt är beslutad och publicerad kan Implementeringsrådet inom fyra veckor lämna en rekommendation om den fortsatta implementeringen i Sverige.
I den fortsatta lagstiftningskedjan arbetar två andra råd, Regelrådet och Förenklingsrådet vilket beskrivs nedan.
Tre olika råd i lagstiftningens olika faser
Regeringen har tillsatt tre råd med uppgifter i olika delar av lagstiftningskedjan. Två av dessa är särskilda beslutsorgan inom Tillväxtverket. Regelrådet som inrättades år 2008 och Förenklingsrådet som inrättades 2024. Det tredje rådet är Implementeringsrådet som är statlig kommitté som inrättades 2024. Dessa tre råd har uppgifter i olika delar av lagstiftningskedjan.
Implementeringsrådets uppgift är att lämna underlag och rekommendationer om EU-rättsakter som ännu inte är genomförda i svensk rätt. Rådet arbetar därför i ett tidigt skede i lagstiftningskedjan. Från det att initiativ tas till nya EU-regler till dess att ett förslag är färdigförhandlat, beslutat och publicerat i EU:s officiella tidning.
Regelrådets uppgift är att granska konsekvensutredningar i författningsförslag från statliga utredningar och myndigheter under remisstiden och yttrar sig över om den uppfyller de krav som ställs enligt förordning (2024:183) om konsekvensutredningar. Regelrådet har även i uppgift att på begäran från departement bistå med att granska konsekvensutredningar av förslag från EU som bedöms ha stor påverkan på företag i Sverige. Rådets arbete ligger därmed både i ett tidigt skede när EU-kommissionen publicerat en konsekvensutredning samt inför beredningen av ett författningsförslag inom en myndighet eller i Regeringskansliet. Regelrådet
Förenklingsrådets uppgift är att lämna förslag till regeringen på förenklingsåtgärder som minskar företagens regelbörda och administrativa kostnader eller på annat sätt underlättar för företag att följa befintliga regelverk. Rådet ska alltså bland annat föreslå hur befintliga svenska regelverk kan förenklas.
Förenklingsrådet – Tillväxtverket
Nedanstående bild illustrerar var i lagstiftningskedjan de olika råden arbetar
Vår metod för beräkningar av regelkostnader
Enligt direktiv (dir 2024:51) ska Implementeringsrådet analysera EU-rättsakters påverkan på administrativa kostnader och andra fullgörande kostnader, samt kopplat till rekommendationer se till effekter på svenska företag, dess konkurrenskraft och tillväxt. Implementeringsrådet har därav bedrivit ett metodutvecklingsarbete som resulterat i en beräkningsmetod som för aktuell näringslivsbransch ger beräkning av s.k. standard cost-värde och ett indikativt värde på konkurrenskraftspåverkan på kort sikt.
Konkurrenskraft är ett mångbottnat och mångdimensionellt begrepp och det existerar inte en allmänt vedertagen definition.[1] Begreppet kan tillämpas för olika tidsramar (kort och lång sikt) samt för olika aktörer (såsom företag, näringslivsbranscher, regioner och nationer).[2] Implementeringsrådet ser enbart på EU-rättsakters påverkan på svensk konkurrenskraft sett till företagsperspektiv och givet de tidiga skeden vi verkar i så är vi intresserade främst av påverkan på kort sikt. Fokus på reglers påverkan på konkurrenskraft på kort sikt är i linje med gällande arbetsmetod inom EU och OECD.[3] I tillägg, sett till den korta tidsram som gäller för Implementeringsrådet att utveckla sina analyser, är det önskvärt med tillgång till ett snabbt operationaliserbart beräkningsverktyg. För att uppnå det, och som kommer framgå i kommande beskrivning av modellen, beräknar vi påverkan på aggregerat förädlingsvärde på SNI2-nivå eller SNI5-nivå.[4] Denna beräkning ser rådet som ett indikativt värde på konkurrenskraftspåverkan på kort sikt.
[1] Exempelvis återger OECD (2021, s. 14, Box 11) 11 olika definitioner, https://www.oecd.org/content/dam/oecd/en/publications/reports/2021/02/how-do-laws-and-regulations-affect-competitiveness_bffcf65f/7c11f5d5-en.pdf. Se även Lawrence (2003), https://www.econlib.org/library/Enc/Competitiveness.html, Voinescu och Moisoiu (2015), https://doi.org/10.1016/S2212-5671(15)00248-8, och Pender (2017), https://doi.org/10.1093/cje/bew025.
[2] För en definition sett till EU, se Eurostat:s definition (https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Glossary:Competitiveness): “Competitiveness is a measure of the comparative advantage or disadvantage of enterprises, industries, regions, countries or supranational economies like the European Union (EU) in selling its products in international markets. It refers to the ability to generate relatively high income and employment levels on a sustainable basis while competing internationally.”
[3] Se EU-kommissionens Better Regulation Toolbox – Competitiveness Check, verktyg 21 om sektorrelaterad konkurrenskraft i European Commission (2025, s.164ff), 9c8d2189-8abd-4f29-84e9-abc843cc68e0_en samt OECD:s (2021) arbete om reglers påverkan om konkurrenskraft, https://www.oecd.org/content/dam/oecd/en/publications/reports/2021/02/how-do-laws-and-regulations-affect-competitiveness_bffcf65f/7c11f5d5-en.pdf
[4] Se https://www.scb.se/contentassets/d43b798da37140999abf883e206d0545/struktur-sni2007.pdf
Detaljerad beskrivning av metoden
Implementeringsrådet kan utföra uppskattningar av reglers påverkan på ekonomisk tillväxt som utgår från en tillväxtmodell för svensk industrin på SNI2- och SNI5-nivå utifrån det underlag som Internationella Handelshögskolan i Jönköping (JIBS) har tagit fram på rådets uppdrag.
Tillsammans med JIBS och Tillväxtverket har vi utvecklat en beräkningsmetodik för regelkostnader för företag, inte bara för administrativa kostnader som är praxis idag utan även påverkan på aggregerad nivå som BNP/förädlingsvärde. Detta tar avstamp i growth accounting-metodik och själva beräkningarna utgår från en makroekonomisk exogen tillväxtmodell. Tillvägagångssättet vid beräkning kan även införliva moment där värde erhålls även för den administrativa kostnaden (enligt en förenklad standard cost-metodik). Uppdraget till JIBS har resulterat i två rapporter, rapport 1 och rapport 2.
De skattningar som JIBS utfört utgår från SCB:s FRIDA databas (företagsregistret och individdatabas) inom ramen för MONA (Microdata ONline Access). Nuvarande skattningar utgår från 2022 års data (i SNI2007-version) och uppdatering till 2023 års data förväntas ske under sommaren 2026.
För varje näringsgren (SNI2/5) har vi information kring följande variabler: omsättning, förädlingsvärden, antalet anställda, antalet företag, lönesumma, export samt anläggningstillgångar. Vi har även information kring storleksfördelning inom varje SNI2/5 (solo, mikro, små, mellanstora, ”small mid-caps” och stora).[5]
JIBS har även beräknat följande två mått:
- Hirshman-Herfindal Index (HHI): HHI är ett mått på marknadskoncentrationen. Den ger information kring den nationella konkurrensnivån och kan ge en signal huruvida Sverige har en nationell konkurrensdriven produktivitet.
- Balassa Index/Revealed Comparative Advantage (RCA): Detta index ger en signal om Sveriges komparativa fördelar.
Det pågår ett utvecklingsarbete kring hur information från dessa mått kan användas i vårt analysarbete och i yttranden.
Modellen bygger i sin tur på en exogen tillväxtmodell (Solow-Swan). Vi utgår från en Cobb-Douglas produktionsfunktion där produktionsvolym (exempelvis BNP eller förädlingsvärde) beror på kapital (K) och arbetskraft/tid (L). Skattningar görs av elasticiteterna för dessa två variabler.
Utifrån de skattade elasticiteterna har vi följande steg i en beräkningsprocedur. Utifrån en uppskattad förändring i arbetstid på grund av en reglering kan vi beräkna fram den totala tid som detta kommer resultera i för företag inom en SNI2/5-bransch (under antagandet att alla företag inom denna bransch erfar samma förändring av arbetstid). Vidare kan vi då, givet antagande om lönekostnad, beräkna administrativa kostnaden för given bransch (i linje med en förenklad standard cost). Därefter kan vi beräkna hur stor del av det totala värdet för arbetstid (L) som förändringen utgör. Utifrån skattning av elasticiteten för L givet aktuell SNI2/5-nivå kan vi också beräkna förändring sett till förädlingsvärde. Beräkningsmetodiken för förändring i K-variabeln är under utveckling.
Som vi nämnde inledningsvis ser vi påverkan på förädlingsvärdet för aktuell SNI2/5-nivå som ett indikativt värde på konkurrenskraftspåverkan på kort sikt.[6] Det bör observeras att vi beräknar fram en negativ påverkan på förädlingsvärde och att det i sin tur kommer ha en indikativ negativ påverkan på konkurrenskraften för aktuell SNI2/5-nivå.
I november 2025 publicerade Implementeringsrådet sina första beräkningar utifrån ovan nämnd beräkningsmetod gällande påverkan på svensk konkurrenskraft av en tilltänkt revidering av avskogningsförordning. I april 2026 lämnade Implementeringsrådet ett kompletterande beräkningsunderlag till regeringen avseende kommissionens förslag om att avskaffa SCIP‑databasen, läs yttranden
[5] Den företagsinformation Implementeringsrådet har tillgång till är i enligt med gällande offentlighet och sekretesslagstiftning.
[6] Detta kan ses vara i linje med Deiaco och Eklund (2025, s 8): ”Med konkurrenskraft avser vi ett lands eller regions förmåga att upprätthålla och skapa tillväxt i förädlingsvärden.”, https://entreprenorskapsforum.se/wp-content/uploads/2025/03/Sydsvensk_konkurrenskraft_Web.pdf.
Evidensbaserad analysmetod
Implementeringsrådets analysmetod är evidensbaserat i linje med European Commission (2025), Better Regulation Toolbox. I detta dokument refererar man till evidens utifrån i huvudsak tre delar (s. 20): data (både kvantitativa data (statistik) och kvalitativa data (stakeholder)), utvärderingar samt grundat på vetenskap och expertis. I vår insamlingsfas inhämtar vi information och expertis från berörda näringslivsorganisationer, granskar tidigare utvärderingar samt, om lämpligt, utför beräkningar utifrån vår företagsdatabas kring regelpåverkan sett till administrativa och påverkan på aggregerad nivå kring förädlingsvärde/konkurrenskraft (den senare grundat i en exogen makroekonomisk tillväxtmodell). Vårt analysarbete är därefter grundat i gängse juridisk och nationalekonomisk analysmetodik.