”Förenkling är inte ett särintresse”
Debattartikel av Anna-Lena Bohm, Regelrådet, Anders Johannesson, Implementeringsrådet, och Kristina Alsér, Förenklingsrådet.
Enklare regler är helt centralt för att stärka svensk konkurrenskraft och tillväxt. Det måste väga betydligt tyngre vid målkonflikter, skriver företrädare för regeringens tre särskilda råd.
Ett högaktuellt och målande exempel är den svenska implementeringen av EU:s nya informationssäkerhetsdirektiv, NIS 2. Där har flera branscher nyligen varnat i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 8 december för de enorma kostnader som riskerar att följa av de förslag till föreskrifter som MSB har skickat på remiss. Regelrådet har underkänt både MSB:s konsekvensutredningar och det tidigare utredningsbetänkandet Nya regler om cybersäkerhet (SOU 2024:18) bland annat på grund av att de inte tillräckligt tydligt redogör för vad den föreslagna implementeringen kostar och hur den påverkar konkurrenssituationen för svenska företag, Här kan svenska företag komma att få betala en betydligt högre nota än i våra europeiska grannländer, till tveksam ökad nytta.
Regeringen har drivit en ambitiös förenklingsagenda under mandatperioden, med flera viktiga initiativ inom förenklingsområdet. Utifrån ett mer systematiskt förhållningssätt har regeringen framför allt försökt att skapa mer långsiktiga strukturella förutsättningar för förenklingsarbetet.
Regeringens tre särskilda råd – Regelrådet, Implementeringsrådet och Förenklingsrådet – spelar en central roll i detta arbete. Tillsammans utgör de en nödvändig motvikt till den komplexitet som riskerar att hämma innovation och tillväxt. Samtidigt ser vi att det finns mycket arbete kvar att göra när det gäller implementering och förenkling för att se till att svenska företag får de förutsättningar som krävs för att kunna växa, innovera och bli konkurrenskraftiga. Här är tre goda råd som vi ser som avgörande för att få framgång i det fortsatta förenklingsarbetet.
- Höj kvaliteten i konsekvensutredningar
Siffror från Tillväxtverket visar på att den samlade regelkostnaden för svenska företag uppgår till ca 378 miljarder kronor årligen. Det räcker med några få procents effektivisering av regelverken för att uppnå väldigt stora effekter för näringslivet. Samtidigt underkänns nästan 7 av 10 konsekvensutredningar från statliga utredningar av Regelrådet. Bristerna ökar risken för att föreslagna regelverk blir sämre utformade utifrån ett företagsperspektiv. Det i sin tur leder till att regelbördan riskerar att öka. Därför är det viktigt att höja kvaliteten i konsekvensutredningar. Ett centralt verktyg för att säkerställa det är att göra det möjligt för Regelrådet att återremittera förslag som inte håller måttet, så att samtliga konsekvenser för näringslivet belyses ordentligt. - Styr hårdare mot att undvika överimplementering
Sverige måste sluta lägga på extra krav vid införande av EU-lagstiftning. Det gäller hela lagstiftningskedjan, och inte minst de många föreskrifter som våra myndigheter ansvarar för. Danmark är ett gott exempel på att tydlig styrning ger resultat och där förekomsten av överimplementering är starkt begränsad. Det danska Justitiedepartementet styr tydligt utifrån fem grundläggande principer för all implementering av EU-lagstiftning, som bland annat går ut på att nationell reglering inte bör gå längre än minimikraven i EU-regleringen, att nationella företag inte ska ställas sämre i den internationella konkurrensen, att flexibilitet och undantagsmöjligheter i EU-regleringen och alternativ till reglering bör utnyttjas, samt att betungande EU-reglering bör träda i kraft så sent som möjligt. Sverige borde tydligare styra mot att samma principer genomsyrar hela processen från förslag till implementering, även ner på föreskriftsnivå. - Sluta behandla förenkling som ett särintresse
Trots viktiga insatser från regeringen för att stärka det systematiska regelförenklingsarbetet behandlas förenklingsperspektivet alltför ofta som ett särintresse. Departement, utredningar och myndigheter tenderar att i första hand se till de olika skyddsintressen som de har som huvuduppdrag att representera. För att stärka svensk konkurrenskraft och tillväxt måste dock förenkling väga betydligt tyngre vid målkonflikter mellan förenklingsbehov och enskilda skyddsintressen. Det ställer krav på en tydligare styrning hela vägen från regeringen ner till ansvariga myndigheter. Fler behöver klara av att väga samman intressen och ta ansvar både för det enskilda regelverket och för de konsekvenser reglerna innebär ur ett helhetsperspektiv för berörda företag. Det behöver även finnas en bättre generell kännedom i den offentliga förvaltningen om varför förenkling är viktigt. Det är först när förenklingsperspektivet är en integrerad del av den offentliga förvaltningens kultur som vi kommer att se förändringar som på riktigt kan gynna både företag och samhället som helhet.
Om råden skulle följas skulle vi troligtvis kunna hindra en sådan utveckling som vi nu ser exempel på kopplat till NIS 2-direktivet. Regelförenkling är varken en teknikalitet eller ett särintresse – det är en central och avgörande framtidsfråga för svensk konkurrenskraft och tillväxt. Låt oss kroka arm, höja ambitionstakten och börja agera utifrån det.
Anna-Lena Bohm, ordförande Regelrådet
Anders Johannesson, ordförande Implementeringsrådet
Kristina Alsér, ordförande Förenklingsrådet